Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik och oorganisk Kemi - Salter i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 2Ö
icke färgen på indigoblå svafvelsyra. De
behålla sig bättre, då elt öfverskott af
alkali finnes i lösningen och vissa ämnen t.
ex. plalinasvamp och silfveroxid, som
inläggas, åstadkomma utveckling af
qväfoxi-dul. Detsamma åstadkommes i de alkaliska
salterna, äfven af jordarters och
melalloxi-ders salter, som tillblandas. De svagaste
syror frambringa likaledes denna förändring.
Kalisaltet fås, då en lösning af kaustikt
kali lemnas att absorbera en blandning af
i del svafvelsyrlighetsgas med i d. eller
mer qväfoxidgas. Öfverskottet af den
sistnämda blir dervid alltid oabsorberadt.
Lösningen afdunstas i luftpumpen öfver
svafvelsyra och afsätter, i en moderlut af
kaustikt kali, ett salt i oregelbundna, sexsidiga
prismer som liknar salpeter. Det smakar
bittert, är färglöst, lättlöst i vatten, olösligt
i alkohol, verkar ej på växtfärger. Det
innehål leF icke vatten. Uthärdar en
temperatur af +ii5°, utan att sönderdelas eller
annars förlora i vigt; men vid +i3o° ger
det qväfoxidgas och lemnar svafvelsyrligt
kali. Natronsaltet liknar det föregående,
men är mycket mera lättlöst i vatten.
Ammoniaksaltet fås, då en högst koncentrerad
lösning af svafvelsyrlig ammoniak vid—15°
till —20° får uppsupa qväfoxid så länge
den något emottager. Vid o° sönderdelas
gasen till oxidul, och saltet blir
svafvelsy-radt. Det nybildade saltet afsätter sig ur
lösningen i sneda rhombiska prismer; det
är färglöst, har en pikant något bitter smak,
som icke liknar det svafvelsyrliga saltets,
är fullt neutralt och utan verkan på lack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
