Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtkemi - Indifferenta växtämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
gula, i alkohol olösliga, kristalliniska salter.
Äfven iod synes inverka på det distillerade
• altnet medelst bildning af röda, oljlika
droppar, som afsättas på insidan af glaset.
Salpetersyra förvandlar oljan, under
utveckling af qväfoxid, till en mörkgul, fast,
kristallinisk, icke sur massa, utan lukt, och
af en svag, efteråt skarp smak. Den är
smältbar och kan sublimeras, hvarvid dock
något sönderdelas. Den löses lätt i alkohol
och ether; lösningen ger en beständig gul
färg åt huden, och afsätter genom
afdunstning fina, genomskinliga, guldgula prismer.
Det löses af ammoniak med blodröd färg,
och ger, efter afdunstning, en mörkgul
am-iiioniak-förening. Med kali och natron
förenas den till kristalliniska, saffransgula
salter, som förpuffa då de påtändas. Genom
öfverskott på salpetersyra kan det nu
omtalade kristalliniska ämnet förvandlas till
en gul, tjock, flytande, ganska bitter massa,
af andra egenskaper. Oxalsyra bildas icke.
Pagenstecher hade meddelat denna olja
till vidare undersökning åt Löwig 5), som
dervid kommit till rätt kuriösa resultater
i afseende på dess sammansättning och
föreningsförhållanden, beslående
hufvudsakligen deri, att denna olja skulle vara
föreningen af en sammansatt sallbildare, som
beslår af C12HI004, med en dubbelato^n väte,
hvilken kan ersättas af så val metaller, som
af enkla saltbildare. Jag återkommer till
denna åsigt, sedan jag redogjort för facta.
s) Poco. Ann. XXXVI, 383.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
