Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtkemi - Indifferenta växtämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
alt det är af stor vigt, all söka närmare
utreda dessa förhållanden; men det låter sig
icke göra med förut lättade teoretiska
åsigter. Ett faclum som, med allt det stöd
de nu anförda analyserna synas gifva åt
teorien, dock betydligt minskar
anledningen att anse denna för afgjord, är följande,
som blifvit så nyss bekant, att inga
egentliga detaljer ännu hunnit bit. Peligot
behandlade benzoësyrad silfveroxid med
vattenfritt brom och fick å ena sidan
brom-silfver och å den andra en kristallinisk,
med baser förenlig kropp, som bestod af
i at. benzoëesyra, i at. syre och en
dubbelatom brom = C,4H1004+ßr. Man
behöfver blott jemföra dessa formler, för alt finna
deras fullkomliga analogi, och tänkbarheten
af en vattenfri syras förening med
under-chlor- eller bromsyrlighet. Huru dessa än må
betraktas, så är det klart, att de af Löwig
beskrifna föreningarne med chlor och brom
kunna förhålla sig till en vatlenhallig syra
af C,2H,003+H, som den af Peligot
upptäckta kroppen förhåller sig lill
vatlenhallig benzoësyra, och dermed faller teorien
om spiroyl och spiroylbundet väle tillbaka
till den dubbla, vanliga åsigten af
vattenhaltiga syror.
Då oljan af Spiræa behandlas med en
icke alltför koncentrerad salpetersyra, som
icke får användas i öfverskott, så utvecklas
qväfoxidgas, och oljan stelnar till en gul,
krislallinisk massa. Yattenfri och smält är
denna massa blekgul. Den drar fuktighet
ur luften och blir djupt gul. Den har
ingen lukt, smakar i början intet, men efteråt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
