Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtkemi - Indifferenta växtämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
fälles under afsvalning i form af hvila
kåf-vor, som bestå af mikroskopiska
krislall-nålar. Denna kropp har Laurent kallat
benzimid.
Den är hvit, utan lukt, särdeles lätt,
perlemorglänsande och kristallinisk, olöslig
i vatten och ganska tröglöst både i kokande
alkohol och i kokande ether. Trädalkohol
upplöser något mera deraf. Den är
smältbar och sublimeras utan sönderdelning.
Smält, slelnar den vid +167° till en massa
af små stråligt kristalliserade mameloner.
Den kan anländas, och brinner med en röd,
solig låge och lemning af en svartbrun
massa. Den är löslig i varm och
koncentrerad salpetersyra, utan att någondera
sönderdelas, och den fälles åter både af
ammoniak och vallén. Men om till
blandningen af salpetersyra och benzimid sälles
litet alkohol, så utvecklas röda ångor då
blandningen uppvärmes, och om några
ögonblick samlas på vätskans yta benzoësyrad
vinether (Benzoë-elher) i form af en
färglös, oljlik kropp, bildad genom benzimidens
förvandling lill benzoësyra och
salpetersyrans inflytelse på alkoholn. I salpetersyran
finner man salpetersyrad ammoniak tillika
bildad.
Benzimid löses af kall rökande
svafvelsyra med mörkblå färg; var benzimiden
ej fullt vattenfri, blir lösningen, efter olika
doser af fuktighet, djupt smaragdgrön eller
gul. Upplöses den i valtenhallig
svafvelsyra, så får man en vacker grön
upplösning, som vid upphettning blir först gul,
så svart, och då sublimeras derur benzoësyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
