Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtkemi - Jäsningsprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3oa
da dermed vätesyror och, efter allt
utseende, chloral och bromal. Svafvelsyra
svärtas och tjocknar deraf. Salpetersyra
oxiderar den under utveckling af qväfoxid till
ättiksyra. Af silfveroxid, i viss qvantitet
tillsatt, förvandlas den till lampsyrad
silfveroxid, och af ännu mera silfveroxid till
ättiksyrad silfveroxid. Dervid reduceras
metalliskt silfver. Af kalihydrat sönderdelas
den, vätskan blir genast grumlig, och om
den lindrigt uppvärmes, sä afskiljer sig om
några ögonblick på ytan en hartsartig kropp,
som Liebig kallar aldehyd-harts. Stundom
undergår aldehyd ett slags förändring
äfven i hermetiskt tillslutna kärl. Den
fyller sig nemligen ined ett nätverk af fina
kristaller, hvilka äro en ännu vid +ioo°
icke smältbar kropp, som sublimerar sig i
glänsande nålar ulan återstod. Dessa
kristaller hafva ingen lukt, äro svårlösta i
vatten, men lätt lösliga i alkohol och ether.
Den återstående aldehyden har dervid
förvandlat sig till en annan mindre flygtig
vätska, som liknar acetal; men orsaken till
denna förändring, äfvensom föregången
dervid äro ännu icke närmare kända.
Aldehyd fanns sammansatt af:
Funnet. At. Räknadt.
Kol .... 54.711 4 55.024
Väte . . . 8.991 8 8.983
Syre ... 36.198 2 35.963.
Dess egentliga vigt i ångform befanns
vara 1.532. Beräknad från de relativa
atomerna, med antagande att de i volym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
