Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtkemi - Produkter af torr distillation - Paranaphtalèse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
eldfenomen. Salpetersyra och saltsyra verka
ej derpå. Svafvelsyra, mallad dermed i
värme, afsäller den under afsvalning i
kristaller. Vallen utfäller reslen. Den låter
sammansmälta sig med svafvel, ger
svafvelbun-det väte och svavelsyrlighet med lemning
af kol. Kokande kalihydrat utvecklar
långsamt ammoniak och färgar sig brunt. Det
mesla blir odekomponeradt. Upphettad med
kalk fås ammoniak, naftalin och en brun
olja. Kalken återstår blandad roed kol. Den
fanns sammansatt af:
Faonet. At. Räknadt.
Kol.....54.73 20 55.43
Väte..... 2.90 6 2.71
Syre.....29*57 4 29.06
Qväfve. . . . 12.70 2 12.80.
Detta ger formeln C10H60+N eller en
förening af i at. naphtalèsoxid med 1 at.
sal-petersyrlighet.
Paranaftalin (Årsb. 1833, p. 370 och
1834, p. 368), elt kristalliniskt ämne ur
stenkolstjära, behandlades af Laurent 5) med
salpetersyra; ban erhöll dervid en
kristallinisk kropp, som kunde renas genom
subli-malion, hvilken han kallar paranaphtalèse.
Den är utan färg, lukt eller smak.
Sublimeras med partiell sönderdelning, är
brännbar utan återslod, neutral, olöslig i vatten
och alkohol, föga löslig i ether; men
lätt-löst i svafvelsyra, hvarur den fälles af
vatten. Kokande salpetersyra löser äfven nå-
5) Ann. tle Ch. et de Ph. LX, 220.
Paranaph.
talèse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
