- Project Runeberg -  Årsberättelse om framstegen i physik och chemie / 1836 /
382

(1826-1841) Author: Jöns Jacob Berzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

382

# St * •

fullföljt först i granskapet af Fahlun, ocli
sedermera i flera trakter af Svea och Götha
Riken, hvarvid han, med goda instrument
och den yttersta uppmärksamhet pä allt
livad som kan höra dit, bestämt dessa
räflT-lors riktning på olika delar af samma ber^
och på olika berg i samma landskaper;
deraf har upplysts, att räfflorna, hvar de
befinnas, äro sig emellan parallela, alldeles
såsom om de uppkommit af stenar släpade
bredvid hvarandra öfver bergens yta.
Riktningen är i allmänhet från norr till söder;
men icke allenast i olika landskap, utan
också på samma berg, afvikande flera eller färre
grader derifrån, stundom åt öster, Stundom
åt vester. Då man med en allmän
öfverblick betraktar resultaten af de spridda
observationerna, så synas de leda till följande
slutsatser: En allmän flod, som i sin massa
fört en otalig mängd af större och mindre
stenar, grus och sand, har framgått öfver
Skandinavien, från nordvest till sydost. Den
har rört sig med mycken hastighet, och i
farten afslipat alla fastare föremåls norra
sida, som deraf blifvit kullrig och rundad,
så att inga skarpa kanter och hörn mera
stå qvar, den har, genom stenarnas
släpning på öfre ytan och förbi de östra och
vestra sidorna, bildat de parallela fåror, som
der anträffas, och genom sin hastiga fart
hafva dessa stenar blifvit kastade i ett slags
båge framför södra sidan, som de således
icke kommit åt att jiöta och repa, hvilken
derföre behåller sina skarpa kanter och hörn,
å hvilka inga räfflor kunna upptäckas, om
annars denna afskärning icke varit dessmer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:40:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bjphysik/1836/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free