- Project Runeberg -  Årsberättelse om framstegen i physik och chemie / 1836 /
386

(1826-1841) Author: Jöns Jacob Berzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

» v V/V» I |.

brott och låter knappt repa sig med
knifven. Den smälter för blåsrör till elt
svart-grönt glas, och af i denna massa insprängda
krislaller af albit och hornblende. Albiten
befinner sig deri i glänsande, lätt klufna,
hemitropiska kristaller. Stundom är dock
albiten grönaktig och då svårklufven. Ibland
är den så genomträngd af grundmassan, att
den icke synes förr, än man väter på
stenen. Hornblenden är gråsvart, och har
ganska fullkomliga och glänsande
genomgångsytor. Kristallerna äro ofta långa prismer
af betydlig tjocklek, som sitta mer eller
mindre fast i grundmassan, och afskära i
öfrigt så skarpt, att man på stenens
brottyta finner rätliniga konturer. Den
innehåller samma tillfälliga inblandningsdelar,
som den föregående. Till denna klass af
bergarter hörer den af de gamle ofta
for-arbetade granito amandola.

3:o Hypersthenfels är en kornig
blandning af labrador och hyperslhen. Äfven
labradoren låter klyfva sig i tvenne
riktningar, som skära hvarandra under q3°
vinkel. I de grofkorniga varieteterna är
labradoren gråhvit, starkt genomskinande och
ofta med det vanliga färgspelet. I
finkor-nigare varieteter är den snöhvit och utan
färgspel, svår att skilja till utseendet från
albit. Hypersthen har två genomgångar, som
skära hvarandra under 88°, och en tredje,
som gör 134° vinkel emot dessa, i det den
föreställer en afstympningsyta af prismats
spetsigare vinkel, och denna är den
fullkomligaste och mest glänsande af dera. Den
utgör ett godt distinktionstecken från augit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:40:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bjphysik/1836/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free