Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elektropositiva metaller.
Koppar, kemiskt prof på dess
användbarhet till skepps
förhydning 105.
Bly, dess superoxid 106.
Beredning af tenn-sesqvioxidul 107.
Guldpurpur —
Tennoxidens olika isomeriska
modifikationer —
Kobolt. Dess oxider 108.
—. Dess oxidul-oxider 110.
Högre kobolt-oxid 111.
Koboltsyra existerar sannolikt icke 114.
Nickel-oxid 115.
Mangan. Hydrat af dess superoxid —
Jern. Dess legering med koppar —
Oxid-oxidul 116.
Salter i allmänhet.
Åtskilliga basers relativa frändskap
till salpetersyra och saltsyra 117.
Kristallvatten i svafvelsyrade salter 118.
Åtskilliga saltlösningars kokpunkter 119.
Att få stora kristaller 121.
Egen klass af ammoniak-föreningar —
Kalium-jern-cyanid med metalliskt
jern 134.
Salter af baser, förenade med den
af svavelsyrlighet och qväfoxid
sammansatta syran 125.
Silikater 127.
Kolsyradt kali och natron —
Öfver-mangansyradt kali 128.
Neutral kolsyrad ammoniak 129.
Kristallisation af koksalt 130.
Kolsyrad kalk med vatten i en egen
förening —
Ytterjordssalter 131.
Lerjordssalter 135.
Oxalsyrad manganoxidul —
Dubbelsalter af zinkoxid med
ammoniak 136.
Iodzink med salpeter 137.
Nytt cyanjern-kalium 138.
Svafvelsyrad jernoxidul och
svafvelsyrad koppar-oxid med
qväfoxidgas —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
