Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anorganiska naturalster.
Ibland produkter ur mineralriket intar ur statistisk
synpunkt, liksom öfverallt i landet, äfven i detta län, jernet
första rummet. Såsom jernmalm förande berg omnämnas i
Öfver-Torneå Rovavaara, Juokainen, Yllästunteri, Jesse och
Siekuavaara, hvilka fordom varit insynta under Kengis i
vester om Torneå elf belägna jernbruk. Malmen tyckes dock
varit dels för fattig och litet uthållande, dels befunnits
innehålla många fremmande ämnen, hvilkas undanskaffande torde
öfverstigit produktionsvärdet. På Karhujupukka jerntillgång,
samt sjö och myrmalmer, grundlades Karanäs masugn i
Öfver-Torneå, men egde icke bestånd. Den privilegierades 1795,
byggdes först 1804 men afstadnade redan 1807. Juokainen
eller Juokaisemnaa, utgörande en smal bergsås af 800 alnars
längd vid Nierajoki ofvanom Kolari i Muonio elf utfallande
å, skall redan mot slutet på 1600-talet varit som jernhaltigt
kändt; blef 1840 åter in muta dt, men öfvergafs redan 1843.
Jemförande uppgifvas äfven vara följande berg:
Jupukka-kallio i Öfver-Torneå, Palovaari i Kolari kapell, 35 verst
från Torneå stad, Kivalo-berget i Kemi, Kauhuavaara och
Kemihaara i Rovaniemi, Levitunturi och Kätketunturi i
Sodankylä, Pistovaara och iivaara i Kuusamo, Kivesvaara,
Kor-pivaara, Siikavaara, Nuottivaara, Leipävaara m. fl. i Kajana
härad. Om dessa gäller dock i allmänhet samma omdöme
som om Öfver-Torneå bergen, och der försök till
bearbetning blifvit gjorda, hafva de befunnits föga lönande, så 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
