Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organiska naturalster.
Växtriket, Skogen.
Landets höga polhöjd och arktiska klimat måste
naturenligt hämmande inverka på vegetationen. Lappmarkens
fjällformationer alstra fjällväxter och den hvita renmossan
betäcker kullarne. Mot slutet på förra seklet antecknade
dock Kyrkoherden S. Castrén i Utsjoki 96 species örter och
växter, hvilkas vegetation han observerat; Prosten Fellman
uppger 386 fanerorganer såsom växande i finska
Lappmarken. Matth. Castrén uppräknar i Kemi 180 species, hvilkas
växtlighetsperioder lian antecknat. Ju längre åt söder dess
mera närmar sig länets flora till arter och antal det öfriga
landets. Specialforskningar i ämnet sakna vi dock.
Landets vanliga trädslag, tallen, så väl den högväxta
och ståtliga furan, som den qvistiga och lågväxta gårtallen,
i statsekonomiskt afseende vigtigast och mest spridd, vidare
gran, en, björk, asp, al, rönn, hägg, vide och sälg
förekomma öfver hela länet, om ock upp i Lappmarken och ju
högre upp allt mera nödväxte och lidande af klimatets
hårdhet ’). Bortom Maanselkä landtås vid omkring 68.£ 0 lat.
förekommer ännu furu och sträcker sig i sydost om Enare
träsk och utför Patsjoki elfdal åt nordost och Ishafvet, men
blir der kortväxt och konisk, tjenlig dock till husbyggnad,
’) Vi följa här förnämligast Statsr. (Jyldéns embetsberätlelse om
kronoskogarne i Uleåborgs län, afgifven 1859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
