- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tionde Häftet /
122

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

enkom för detta ändamål af mycket tunnt virke byggda långa
och smala några och tjugu tunnor bärande båtar, nog
böjliga att med tillhjelp af skicklige styrmän slingra sig
igenom så väl de öfre vattendragens som Uleå elfs våldsamma
forsar. I de södra trakterne verkställes transporten mest
landväg om vintern.

Till följe af de under de sednast förflutua åren, till
förekommande af skogens sköfling, vidtagna författningar och
sedan kronoskogen blifvit afskiljd ifrån allmänningarne,
kommer tjäruindustrin att, om icke alldeles upphöra, åtminstone
inskränkas till ganska ringa dimensioner, hvilket å de
landsorter, der den i en lång följd af år lemnat så godt som den
enda penningeförtjenst, och under de tätt på hvarandra
följande missväxterne de enda medlen för lifvets bergning,
framkallat icke ringa bekymmer och stor missbelåtenhet. Enligt
Guvernörens uppgift tillverkade Kajana härad och Pudasjärvi
socken under de föregångne åren tjära till ett värde af 250
—400000 Rub. och utbetalte Uleåborg ensamt år 1862 för
tjära 400000 silfver Rubel, hvilka medel förnämligast kommo
dessa länets mest blottställda trakter till godo. Väl var
tjäru-.priset nämnde år ovanligt högt, men om inkomsten som
landet uppbär för sin tjära under vanliga år också endast
uppgår till halfva summan, utgör den, fördelad på Kajana
härads och Pudasjärvi sockens 15 à 1600 hemmausrökar, dock
sina 120 à 130 silfver Rubel på hvar, med hvilka i nödens
tid en och annan rågtunna och mjölmatta kan köpas och
lifvet bergås. Under 1862 års missväxt erfor man, att,
medan södra delen af länet, der jordbruket numera är så godt
som den enda näringsgren, var svårt ansatt, Kajanaboerne
dock hade lösen för sin tjära att använda för brödfödan.
Härmed hafva vi dock alldeles icke velat yrka, att
tjärindu-strin ined all sin skogsförödelse ostördt bör få fortfara, vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:42:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/10/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free