Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
som ett slags konkretioner. De äro f. ö. dels af en lösare,
dels fastare beskaffenhet, hvilket röjer sig i deras större
eller mindre benägenhet att förvittra, samt innehålla stundom
små grafitfjäll insprängda*).
Såväl den gneis- som den granitartade delen af
gneis-graniten genomdrages af större och mindre pegmatitgångar
ifrån en fots ända till en famns mäktighet. Denna pegmatit,
hvars beståndsdelar i de större gångarna äro utsöndrade i
ganska stora partier, innehåller icke sällan smärre kristaller
af en grön apatit. — Hvarken i gneis- eller pegmatitgraniten
kunde jag upptäcka någon röd fältspat
Åsbildningen är i trakten omkring Tammerfors
synnerligen tydligt utpräglad. Att åsarna i Finland uppkommit
genom hafsvågors eller strömmars kraft, såsom också N.
Nordenskiöld ansett, och icke gerna kunna betraktas såsom
förorsakade af glacierer, synes här ganska tydligt**).
Sand-skikterna, hvilka äro af omvexlande gröfre och finare korn,
luta nedåt sidorna af åsen och påminna mycket om de
sandbäddar, hvilka jag bland annat varit i tillfälle att observera
vid stranden af Wettern i närhoten af Jönköping.
Af rullstensblock äro de af skiffer bestående de
allmännare, samt äro f. ö. till sin storlek ganska varierande.
— Norr om staden synas vid stranden af Näsijiirvi stora och
breda refflor gående i N 30° V.
*) Vid Radebcrg nära Dresden observerade jag i gneisen analoga
afrundade konkretioner, men större än de ofvannämnda.
**) Äfven Fr. Schmidt åtskiljer i Estland „Grandrücken"
(motsvarande åsarna i Skandinavien och Finland) såsom varande fordna
strand-vallar från „Richk" (motsvarande krosstensgruset i dessa länder samt
„Till" och „Boulder clay* i England och Skottland), som han anser böra
hänföras till glacialliden. (Bulletin de l’Acad. des Sc. de S:l Petersburg,
8 T. 1865.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
