Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
lutningen är likväl olik dennes: nemligen ungefär 45° i NO.
Den genomdrages likasom gneisen och skiffern på flere andra
ställen af qvarzdrummer.
Bergarten vid Haveri grufva eller den s. k. gångarten*),
uti hvilken magnetjernet förekommer ojemnt fördelat, liknar
på ytan ganska mycket den nyssnämnda: den är brunfärgad
och genomsvärmad af ådror, men är icke skiffrig eller
åtminstone högst otydligt. Något norrut vid vägen till Inkula
förekommer samma bergart, men synes icke här mer
innehålla någon malm. Ådrorna gå här för det mesta i NO-lig
riktning, i hvilken riktning bergarten äfven synes vara
skiktad eller måhända rättare förklyftad, alldenstund dylika ådror
vanligen, såsom t. ex. bland annat vid Helsingfors, visat sig
gå vertikalt mot skiffringens eller skiktningens riktning, och
denna således äfven här skulle vara NV-lig.
Betraktar man de här sig företeende förhållandena, så
finner man snart, att de äro helt annorlunda än de t. ex.
vid Stansvik m. fi. jernmalmsfält i södra Finland
förekommande. Uti dessa är nemligen gångarten granatfels, som
vanligen är åtföljd af en ganska stor mängd främmande
mineralier. Här är den grönsten, i hvilken utom
magnetjernet endast några kiser förekomma insprängda.
Granatfelsen är sannolikt en eruptiv bildning. Man finner
nemligen, såsom Kjerulf och Dahll ådagalagt beträffande de
Aren-dalska malmfälten, och hvarom jag äfven öfvertygat mig
hvad malmfältet vid Stansvik vidkommer, att nemligen
gneis-skikterna kröka sig bågformigt omkring granatfelsen.
Huruvida nu detsamma är fallet med grönstenen vid Haveri, är
på grund af den otydliga skiffringen och de få blottade
ställena svårt att afgöra. Tar man dock i betraktande dess lik-
*) Sc Holmberg, Materialier etc. p. 105.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
