Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
jag äfven besökte. Under vägen dit ser man allt fortfarande
hornblendegneis omvexla med felsitgneis, men deras
skiff-ringsriktning blir något annorlunda, i början ONO-lig,
sedermera NO-lig (N 35°—40° O).
Bergarten, som åtföljer den titanhaltiga malmen på
Susimäki, är icke mycket synlig, och der den uppträder i
dagen, är den vanligtvis mycket förvittrad, så att det är
något svårt att bestämma dess rätta natur. Den har
emedlertid blifvit betecknad såsom hypersthenfels (1. c.); att den
fält-spatsartade beståndsdelen är labrador är visserligen ganska
sannolikt, men den pyroxenartade torde åtminstone till en
del böra anses vara diallag eller bronzit, och det hela
sålunda en varietet af gabbro. I alla fall kan denna bergart
icke anses vara identisk med den nedanföre omnämnda
hy-periten, hvilken i så stor skala uppträder i sydvestra delen
af Satakunda. Icke blott dessa bergarters olikhet i
petro-grafiskt hänseende utan äfven den omständighet, att den
förra genomdrages af pegmatitgångar och ådror, hvilka icke
förekomma i den sednare, tala emot en sådan förening.
Hos denna gabbroartade bergart kan för öfrigt tvenne
texturmodifikationer särskiljas, hvilka äro temligen väl
begränsade från hvarandra: en gröfre ocli en finare kornig;
den sednare är till färgen mörkare, samt vanligen mera
förvittrad än den förra, hvarföre den också lätt åtskiljes
från denna, i hvilken den inskjuter utan någon bestämd
ordning.
Slutligen bör märkas, att denna bergart, som
gemenligen är fullkomligt massformig likväl på sina ställen antar
sök skall ett tillslag af 5 °/0 utaf denna malm vid masugnsbeskickning
verka ganska gynnsamt på tackjernets beskaffenhet samt göra detsamma
ganska egnadt för slålberedning. Man torde derföre kunna hoppas på, att
äfven malmfältet i YVambula ännu skall hafva en framtid för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
