Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Under resan till Irjante och Ruhade syntes i början
samma bergart, men sedan anträffades icke mer någon fast
klyft, endast lösa stenar af rapakivi, gneis och hyperit. Först
ett par verst från Irjante åt Ruhade till möter man hyperit
i fast klyft, hvilken sedan fortfar ända till Leistilä, dels i
form af låga kupper, dels såsom lösa stenar. Någon
väsendtlig skilnad mellan denna och den i Eura förekommande
i petrografisk hänseende kunde jag icke märka.
Vid Leistilä vidtager en jemn sandslätt, som fortfar
ända till Björneborg här och der betäckt af lös sandsten.
Denna sandsten är i trakten omkring Björneborg i
allmänhet mera finkornig och mindre fältspatshaltig än den i
Eura och Säkylä förekommande. Dock förekommer äfven
grofkorniga ja t. o. m. konglomeratartade varieteter. Till
färgen är den antingen röd eller hvit, hvilka färger ofta
omvexla med hvarandra, hvarigenom den får ett randigt eller
fläckigt utseende. — Att äfven denna sandsten i likhet med
den i det föregående omnämnda utgjort en aflagring på ort
och ställe och icke sednare ditsvämmad blir sannolikt, då
man tar i betraktande traktens yttre konfiguration, äfvensom
den stora mängden af öfver densamma kringspridda
sandstensstycken.
Sandslätten vid Björneborg fortsättes ännu några verst
norr om staden, men här begränsas den af en i NV-lig
riktning löpande bergssträckning bestående af gneisgranit med
än ganska tydlig än otydlig skiffring, hvilken vid Toukari
norr om staden har N 35° V-lig riktning samt 65° lutning
i NO, vid Ruosniemi (NO derom) åter N 40—50° V-lig med
ungefär 50° lutning i NO. I denna gneisgranit, som på sina
ställen innehåller ymnigt granater i trapezoëderform, synes
icke någon röd fältspat förekomma, utan en hvit, klar
(ortho-klas), och en ljusgul, oklar, på ytan förvittrad (oligoklas).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
