Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
med passande exempel. Djur definierar författaren såsom
„corpus animatum sentiens, ejus species sunt brutum et
homo." „Brutuni est animal irrationale estque gressile seu
quadrupes, volatile seu avis, natatile seu piscis, reptile seu
serpens." Sedermera uppräknas efter en kort öfversigt af
djurens allmänna egenskaper en mängd djuraaiun från de
skilda djurklasserna. Till fyrfotade djur räknas bland annat
äfven ödlor och grodor, medan hvalarne ännu hänföras till
fiskarne. Insekterna benämnas „mindre och svagare djur,
utmärkta genom leder." Bland axiomerna märkas: „apan och
svinet likna mest menniskans kropp, hvarföre anatomema
helst dissekera dessa djur. Icke alla harar äro tvåkönade.
I skapelsen frambragtes väl foglarna ur vattnet, men nu
medelst ägg. Äggets delar utgöras af äggulan och
ägghvi-tan. Foglarna urinera icke. Fiskarne andas. Ormarne lägga
ägg, hvarur deras foster utvecklas, med undantag endast af
huggormen (vipera), som deraf fått sitt namn (vivipera)." I
kapitlet om menniskan ger författaren först en aforistisk
framställning af psykologien och lemnar sedcnnera en kort
öfversigt af menniskokroppens delar. Af dithörande
axiomer anföra vi: själen bildar menniskans kropp i
moderlifvet. Qvinnan är icke ett missfoster (monstrum). Antalet
refben är lika hos mannen och qvinnan. Arterernas puls
är en rörelse, bestående af utvidgning och sammandragning.
Huden är det vigtigaste känselorganet.
De spridda drag af naturhistoriens bearbetning, vi
i det föregående velat framställa, kunna, då de röja ett
omisskänneligt slägttycke med en äldre tids naturhistoriska
idéer och liksom dessa befinna sig på en alltför abstrakt
grund, icke lemna ett synnerligen godt intryck. Vi vända oss
derföre med så mycket större tillfredsställelse till den ende,
hvars verksamhet i afseende på naturhistoriens studium i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>