Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
llfi
stannat vid bekantskapen ined de då för tiden rådande
allmänna idéerna och föreställningarna. En grundligare
kännedom af naturföremålen, grundad på egna iakttagelser,
saknade likväl Brovallius, och det var här vid de första
stegen på naturforskningens i början så dunkla område, han
leddes af Linnés kraftiga hand. Under inflytelsen af denna
nyvaknade håg företog sig Brovallius, åtföljd af
kammarherren Axel Reuterholm (en äldre son till
Landshöfdingen) och sedermera bergsrådet Tilas 1735 en
naturalhisto-risk resa genom Öster-Dalarne öfver de långa fjällen och
Särna till Röras, Queckne och Löckens kopparverk i Norrige
ända till Trondhjem och följande året genom Vester-Dalarne.
Resultaterna af dessa resor hade Brovallius ämnat meddela
allmänheten, inen enskilda förhållanden tilläto honom ej att
utgifva de redan färdiga manuskripterna 5).
För att likväl leda uppmärksamheten på den gagnande
inflytelsen af ett allmännare studium af naturen, utgaf
Brovallius tvenne år sednare några mindre skrifter i afseende
på naturvetenskapernas införande vid rikets
undervisningsverk, i hvilka han sökte framställa behofvet och fördelarna
af detta studium och derigenom väcka ett offentligare
deltagande för detsamma 6).
5) Flora Dalecarlica och Descriptio Dalecarliæ et Norvegiæ Borealis;
det sednare arbetet omnämnes af Faggot i hans förra Tal om svenska
Landtmäteriet 1747. 72, och Lohmans Arboga känning; jfr Warmholz
Bibi. Sveogolh. 1. 274.
6) I det företal, hvarmed Linné beledsagade den latinska
öfversättningen af nämnda, längre fram närmare upptagna, afhandling skrifver han:
„Clarissimus Auctor Johannes Brovallius, Svecus, Iheologus et
philo-sophus in patria celeberrimtis, dum omnem doctrinam exhaussisse
vide-batur et ad scientiam naturalem indies magis magisque adplicasset
ani-mum, nullam scientiam humano generi magis ulilem, jucundam et
neces-sariam hac innocentissima esse fateri, debuit, voluit. Hic inquirens quid
causæ esset, cur tanta a tam paucis per orbem coleretur digneve æsti*
maretur, aliam reperit nullam, quam quod ars tion habeat osorem, nisi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
