Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
llfi
konstspråk och karakteristik. Detta gaf Brovallius
anledning att utgifva sitt vigtigaste arbete i botaniken „Examen
Epicriseo8 Siegesbeckianæu, deruti han i korthet genomgår
grunderna för sexualsystemet, och i stöd dels af egna, dels
andras iakttagelser visar dess tillämplighet och sanning. Man
har i allmänhet vid skildringen af den botaniska
vetenskapens historia förbisett denna med mycken bitterhet förda
strid, sannolikt, emedan Linnés rykte snart fördunklade hans
motståndares angrepp, och hans öfverlägsenhet icke tillät dem
att öppet bryta med honom. För oss har denna strid
emellan de nordiske naturforskarene likväl ett visst intresse, då
den är en af de få litterära fejder af större, mera omfattande
betydelse, en kamp om nya storartade idéer, deruti en finsk
vetenskapsman tagit en verksam del och lagt sitt ord i
vågskålen. Vi skola derföre med ledning af hithörande
källor utförligare framställa densamma.
Läran om vexternas kön, som är vilkoret för Linnés
system, ville Siegesbeck genom vederläggning af de grun-
Della arbete finnes recenseradt i Xrur Zrimnern von pri. Sarhrn 1738.
611—615 och Hamb. gel. Bcrlcht 1738. 476. Den sednare recensenten
yttrar bland annat följande: „Er (Siegesbeck) träget kein Bedencken, die
von der Pflanzen Geschlecht hergenommene Lehrart oder Methode des
Herrn Linnæi unzüchtig zu nennen, indem er die Art und Verfassung
der Viehveiberey unter den Pflanzen beschrieben habe." Siegesbeck
besvarade dessa anmärkningar I en särskild i .\>oe Zritnng t. d. (rrlfhrtrn
Sarhrn auf d. Jahr 1731). sid. 80—90 införd uppsats under titel „Antwort
auf dat in dem Hamb. Ber. enthaltene theilt ganz unrichtige, theilt auch
ungereimte raitonnemenl über teine Epicrittn in Scripta Botanica l.innæi."
deruti han utförligare framställer sina inkast mot grunderna Tör
Linnés lära om vexternas kön. Deruti frågar han bland annat: .ob man
füglich den bisher in Foro Rotanico bekannten, und so gar merklich in
die Augen fallenden Methodum petalodem verwerflen, und an dessen stall
einen solchen dunckeln und vervirrten, ja guten theils auf blossen, und
nicht einmahl mit Augen zu erkennenden. Kleinigkeiten gegründeten, ja
noch das zu auf so gar ungewissen Dingen beruhenden Methodum
sexualem vorziehen, und denen Rotanophilis anpreissen könne "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
