Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
llfi
om man så vill uttrycka sig, kastrerar blomman, uppkommer
icke ett fruktsamt frö. Brovallius utlägger derefter vexternas
förmåga af delning och förökning samt visar att detta icke
bör förblandas med deras foekundation. De enskilda
exempel, såsom Musa, Rubus, Lilium, Juniperus, Ficus, Humulus
o. s. v., hvilka Siegesbeck anfört såsom bevis mot
nödvändigheten af befruktning, vederlägger Brovallius på ett
slående sätt. Af handlingens andra del betraktar Linnés
system, såsom grundadt på vexternas kön. Liksom
föregående botanister uppställt systemer grundade på särskilda
delar af blomman, så har Linné visat, att ståndare och
pistiller äga den regelbundenhet och mångfald, att de kunna
användas till bestämningsgrund för klasser och ordningar.
Föröknings- och aflingssättet är inom naturens olika
ordningar och grupper afpassadt efter de särskilda familjernas
och arternas olika lefnadsförhållanden, utan att man
behöfver gifva dessa förhållanden en lättfärdig karakter. Linnés
method utmärker sig för enkelhet och lättfattlighet i motsats
till andra föregående invecklade systemer. Visserligen äger
sexualsystemet med alla andra botaniska systemer det felet,
att olikartade slägten förenas. Likväl innefattar Linnés
system flere naturliga klasser, än något annat föregående, till
och med mer än Raijs och bör föredragas framför alla
andra, emedan det bibehåller naturliga slägten, ty utan dem är
hvarje botaniskt system fåfängt. Tredje afdelningen
försvarar vissa Linnés i Fundamentet botanica uttalade satser,
hvilka Siegesbeck anser för paradoxa 20).
Denna i norden öppnade strid öfvergick sedermera äf-
20) Detta arbete saknas å Universitetets bibliothek, men författaren
har under sin sednaste vistelse i S:t Petersburg i Januari detta år varit
tillfälle att genomgå dess sednare upplaga i Vetenskapsakademiens
derstädes boksamling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
