Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för ock den svenska befolkningens antal något litet
öfver-eller understiger nu uppgifna summa, kan man dock förlita
sig på att denna i det närmaste angifver det rätta
förhållandet *). — Landskapets hela befolkning uppgår till ungefär
170,000 personer.
I detta sålunda till större delen svenska landskap
talas en dialekt, hvilken i flere än ett afseende är egnad att
väcka språkforskarens interesse och hvars närmare
kännedom denna afhandling är ämnad att befordra. Dialektens
egendomligheter, ehuru, såsom af det följande nogsamt torde
framgå, både många och stora, äro dock ingalunda lätta att
få reda uppå. Ty ehuru icke liär. såsom i Sveriges
landskap, ett utbredt och ordnadt folkskoleväsende **) bidrager
*) I Finska Litteratursällskapets tidskrift Snomi 7:de årg. finnes en
afhandling kallad „Bidrag till Finlands kännedom i ethnographiskt
hänseende/4 hvilken dess författare (A. AVakelius) i ett senare skrifvet
„jälki-lause“ (= eftertal) uppgifver sig hafva låtit öfversätta till tyskan för
ut-ländingars räkning. Jämnte åtskilliga märkvärdiga underrättelser om de
finländske svenskarnes dialekt, seder m. m. betjenas utländingarne också med
upplysningar om deras antal, livilket t. ex. i Nyland på den tiden (1847)
utgjort — icke fullt trettiotusen! Finner läsaren denna siffra, jämnförd med
den ofvan meddelade äfven med afdrag af cirka 20 års folkökning,
underbart låg, så lär lians förvåning icke minskas, då han af herr "Wauelius får
veta att Raseborgs vestra prosten, som nu har 21,080 svenska invånare, år
1847 egde endast ettusentvåhundra sådane. Jag tror herr AVareeius för
sanningens skuld hade gjort mycket bättre uti att lemna utländingen i hans
förra okunnighet om „ Finland i ethnographiskt hänseende. “
**) Tyvärr ser det ut som vårt lands svenska församlingar länge lära
få vänta på folkskolor. Till en del ligger visst orsaken till senfärdigheten
att inrätta sådana uti motviljan för utgifter, men hufvudskälet är väl
ändock bristen på personer, hvilka vore lämplige till lärare och, sjelfve
ut-gungne ur allmogens leder, kunde bringa den till insigt af undervisningens
vigt och värde. En sådan förmodan ledes man lätt till af det faktum att
i de finska församlingarna, som från folkskolelärareseminariet i Jyväskylä,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
