Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t, t. ex. fri neutr. fritt, ny neutr. nytt, blå n. blått, hvit neutr.
hvitt, flat n. flatt, het n. hett, blöt n. blött, men härvid
skiljer sig målet från skriftspråket på samma sätt, som
redan ofvan påpekades i § 66 2:dra konj. mom. 3 samt 3:dje
konj. momm. 3, 5 och 7, deri nämnligen att vokalens längd
blir oförändrad, alltså fri n. fritt, ny n. nytt, blå n. blått,
kvit n. kvitt, flat n. flått, heit n. heitt, blöut n. blöutt. I
fornspråket blir vokalen likaledes oförändrad till sin längd.
Undantag så i målet som fornspråket är gö, fn. göör, hvars
ö öfvergår till o framför neutraländelsen tt: gott. I vår
nuvarande svenska är långt vokalljud framför dubbel
konsonant okändt, men för fornspråket var det, såsom nämndt, icke
främmande, och äfven häri uppvisar målet alltså ett
ålderdomligare språklynne än skriftsvenskan.
Anm. 3. Adjektiven på -in, neutr. -i, (som egentligen
äro starka prseterita participii), hafva i målet biformer på -i,
neutr. -it, hvarigenom de blifva jämnförliga med torsti (se
bland exx.) och öfriga, hvilkas ändelse egentligen är -ig1, t. ex.
ludin, ludi och ludiger, ludit; mulin, muli och muliger, mulit;
nakin, naki och nakiger, nakit, (äfven nakuger, nakut); rusin,
rusi och rusiger, rusit (d. ä. dålig, usel) m. fl.
2. Då adjektiv böjas svagt, få de ändeisen a och äro
i sing. och plur. i alla tre genera lika med motsvarande
starka pluralform, utom adj. liten, som har svaga (bestämda)
formen lilla. Dock är förhållandet med denna
böjningsändelse a detsamma, som nämndes i § 65, i angående
infinitivens a och här ofvan angående den plurala ändeisen a hos
adjektiv med stark böjning, att den nämnligen lika ofta (och
oftare) bortfaller än bibehålies t. ex. te ny båten, mm kvit
kuddo, te gåmbel nete, mang vaker stell; te öård teigin.
§ 80. Gradförhöjningen. Komparativ och superlativ
bildas af positiven antingen genom tillägg af er 1. r och st
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
