Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriftspråkets nej eller icke, t. ex. ska tu gå ti? Inga 1.
alder. Inga vil ja gör lie: det vill jag icke göra. Tal alder
örde: tala icke ett ord!
Partiklarne.
§ DÖ. Prepositionerna. De i målet vanligast
förekommande prepositioner äro: bak, bakett, blånd, ett 1. etter,
framfyri, frå 1. ifrå, fyri, för, förbi, ginun 1. iginun, hös, i,
ikring 1. kringomm, me, millan 1. imillan, möt 1. imöt, nidan
(-för, -omm, -ti m. fl.), när (=; hos), nära, offör, omm, ovan
(-för, -omm, -ti m. fl.), sidan, ti, ufför, unda, undi, up 1.
upa (fsv. up a), upettan, ur, uta, utan, utettan, vider, yti,
yvi, å, åt.
§ 91. Konjunktionerna. Följande äro de brukligaste:
at, bara, en (— att, för att), ento, fast 1. fast fritt, för,
förr-förr (=: förrän), lielder, menn, når, o, omm, sidan, sonim,
tess, to, utan.
§ 92. Interjektioner: Aj, fy vålis, hej, liolio, no 1. nå,
stopp, voj m. fl.
Ordbildningen.
§ 93. Ordbildningen sker genom: 1) Afledning. 2)
Sammansättning.
1. Afledningen försiggår: a) utan särskilda
afled-ningsän delser blott derigenom att ett ord öfverföres från en
klass till en annan eller ifrån en art inom samma klass till
en annan, hvarvid understundom förändringar i rotvokalen
inträffa, (af sig sjelft förstås att böjningsändelser här icke
få betraktas som afledningsändelser); b) genom bifogande af
afledningsändelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
