Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner deri, att lian gjort dr Gumpertz — så kallade sig den
rike Engelsmannen — förtroende af en sak, som varit
föremålet för hans resa till London och hvarom han i flere år
haft den starkaste öfvertygelse, men allt härtill hållit som
den största hemlighet. Efter hvad Sturzen-Becker omtalat
skall han — enligt ett annat meddelande, till konungen —
erhållit denna hemlighet af en af „de äldsta och
respektablaste innevånare i Götlieborg.“ Denne hade nemligen låtit
kalla honom, N., till sig för att uteslutande åt honom
anförtro en stor hemlighet. Nordenskjöld hade hörsammat
kallelsen och rest till den gamle mannen, hvilken då för honom
upptäckt ett sätt att „draga guld och silfver ur det svenska
jernet.u Åtskilliga högt stående persoaer, för kvilka N.
omnämnt denna märkliga upptäckt, hade senare ingifvit honom
den idén att gå till London, för att i denna verldsstad draga
den största nytta af sitt arcanum.u Oaktadt dessa uppgifter
nöjaktigt förklara A. N:s öfvergång från kemi till alkemi,
från bergsman till guldmakare, kan man icke undgå att söka
första impulsen till den förändrade riktningen af hans
studier uti tidigare intryck i föräldrahemmet. Man finner
nämligen af hela hans alkemiska metod, att han kände de
mystiska uppsatser farbrodren Magnus Otto om Urim och
Thum-min 2) efterlemnat, ocli ännu mindre kunde han vara obekant
med fadrens spekulationer i samma riktning. Äfven bör man
ihågkomma, att han enligt sitt eget yttrande: „alltid haft
tycke för Wallerius ocli så mycket följt honom “; men det är
ur kemins historia bekant, att J. G. Wallerius (d. 1785) ännu
försvarade alkemin på fullt allvare. Så mycket mera ovän-
o
tadt är det, att N. ännu 1778 i en af honom i Abo utgifven
ötversigt af Bergs-Kunskapen i liela dess vidd (8 s. 4:o), kunde
säga om kemin: „Att förstöra kroppar, sammansätta nya ocli
undersöka deras beståndsdelar är ju något stort. Derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
