Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som förhöll sig mycket olika mot sina syskon. Proportion
var 6 timmar våta och 18 i svettning. Ack, hvad jag
längtade till kl. 9 för att få fröjda mig åt det, som många
önskat få se, men få vunnit; jag var så lycklig, men den
afton ej, bara af en; påföljande afton genom försummelse
ingen, men den lo:de 6 stycken, den ena efter den andra;
livad det var vackert, ingen tunga kan beskrifva det.w — —
Ändamålet med arbetet, som utförligen beskrifves i en af
A. N. författad uppsats med titel: Aldeles Fullständigt Begrep
Om Den Enda och Sanna Alchemiska Processen, var att
förvandla guld till Lapis, hvilken konst består uti intet annat än
att tillräckligt länge, 10 —15 månader, hålla litet guld i
om-vexlande smältning och glödgning (solution och coagulation);
det blir då lapis, förädladt guld, hvaraf ett gran eller ass
är tillräckligt „för att äga all verldens rikedom och en
universalmedicin för alla verldens sjuka; det kan lätt förökas,
så väl till vigt so tu ädelhet och det in infinitumu o. s. v.
Uppsatsen, som är daterad Nystad den tredje dag Påsk 1787,
slutar med följande tirade: „Här är nu hela den alchemiska
hemligheten! Gack nu, lilla papper, omkring i verlden och
förstör penningetyramiiet, så att Guld, Silfver och Ädla
Stenar engång måtte upphöra att vara verldens afgudar och
Tyranner!u — Man finner liäraf, att det utmärkande i den
N:skjÖldska guldprocessen ligger deri, att till framställning
af Lapis — de Vises sten — endast guld eller dess
qvint-essens skulle användas, hvarur sedan likasom ur ett frö mera
guld skulle uppvexa; det var ungefär detsamma, som lärdes
af alkemins företrädesvis s. k. mystiska skola, hvilken
uppstod redan i de äldsta tiderna, men efter reformationen
genom Rosenkreutzarne och Jacob Lölmie isynnerhet vann
in-st ;g bland protestanterne och ännu i slutet af sista seklet
räknade några mera framstående målsmän. ö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
