Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Honom.u — Äfven Bergklint säger samtidigt, att han vill
blifva ledig från allt detta verldsliga och sedan endast
uppoffra sig för Alchemien. — Innan ännu svaret på de gjorda
frågorna från Frugård hunnit anlända, lenmade Nordenskjöld
Nystad och afreste till Stockholm, föregifvande dock att han
blott skulle begifva sig till Björneborg. Hans hustru
qvar-stannade, likaså Bergklint. Men då Bergklint fann, att han
af Bergh. blifvit öfvergifven, råkade han i förtvislan och hade
redan utsett den klippa, hvarifrån han skulle störta sig i
hafvet för att göra slut på sitt lif. Han lugnade sig dock
småningom; „lämnom mig i mitt bekymmer, säger han, och
låtom oss helsa på Bergh. Hans föresats att endast arbeta
uti Alchemien kan ingen dödlig råda honom ifrån, om han
ock derföre skulle förlora lif ocli lefverne. Han har lofvat
sin kung att bjuda till upptäcka denna förlorade
vettenskapen, han känner ändamålet, hvarföre han fått sin lön; han
vore ju då den största bedragare, om han lemnade det
förnämsta föremålet och endast uppfylte en sysla, som den
sämsta bergskarl bör kunna göra, nemligen att uppsöka
malmstreck. Ifrån Nystad reste lian först till Upsala för att
rådgöra med Afzelius; de följdes åt till Stockholm, voro båda
hos M—, som vid åsynen af Bergh., utan att hafva minsta
försyn för Afzelius, uprördes att utösa på den första en god
dosis ovett. Då Bergh. en stund åhört det, gick han sin väg
och lemnade Afzelius qvar, hvilken ej till hans fördel något
kunde uträtta; då blef beslutit, att utrikes permission skulle
sökas med bibehållande af hela lön och respengarna. Åter
en svår sak att arbeta igenom, men som dock efter
vanligheten gått fram; han har väl den ej ännu i händerna, men
man borde hafva en kalf i sig, om icke man på alla
anstalter skulle finna, att Kongl. Maj:t redan underskrifvit den.
M— och herr Bergh. var redan på vägen att alldeles skiljas;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
