Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
balansen i jemnvigt. I stenen verka krafter, som hålla
hvarandra i jemnvigt, och dessa äro ibland andra den repellerande
och attraherande kraften, den ena sträfvar att åtskillja
stenens mindsta partiklar, den andra att draga dem tillsammans.
Vid sådant förhållande finner man, att jemnvigten i den på
bordet hvilande stenen är produkten af den attraherande och
repellerande kraft, som innebor dess mindsta partiklar, och
måttet af denna kraft är stenens absoluta vigt. Detta
förhållande gifver sig tydligen tillkänna, om vi antaga att t. ex.
2 lika starka personer draga j. livar sin ända af ett rep, för
att bringa den andra ifrån sitt läge. Då vi antaga att båda
äro lika starka, kan ingendera bringas från sitt läge, de
hålla hvarandra jemnvigten, och denna jemnvigt är icke hvila,
utan resultatet af hvardera persons kraftyttring eller
ansträngning. Men 0111 ock kraft och materie i naturen verka i och
genom hvarandra, och många naturkrafter antagas, är det
mer än sannolikt, att det skall lyckas vetenskapen, att
uppdaga, det alla dessa krafter äro modificationer af en enda
ursprunglig kraft; att finna denna enhet, är vetenskapens
höga mål. Vi skola likväl i största korthet betrakta de olika
uppenbarelser af denna kraft.
Den attraherande kraften.
Vi hafva ofvanföre anmärkt, att hvarje kropp är
sammansatt af partiklar. Betraktar man en sandsten, ett salt
är den sammansatt af partiklar, dessa kunna söndermalas
till mindre partiklar, som icke mera kunna urskiljas med det
obeväpnade ögat, men äfven dessa kunna ännu, genom att
upplösas i en vätska, delas i sina mindsta delar. Dessa
mindsta delar kunna icke mera delas, och kallas atomer.
I motsats till den väljbara materien antager man en
icke vägbar materie, som fyller verldsrummet, och blifvit
kallad aethei■, verldsaether. Äfven denna antager man såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
