Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härmed, i densamma. Då nu attraktionen af vattendunst
bestämmes af ytan, är det klart, att ju finare’partiklar en jord
innehåller, desto större är äfven dess hygroskopiska f örmåga.
Man har i allmänhet bestämt en jords hygroskopiska
förmåga sålunda, att man väger en viss mängd jord, som
blifvit torkad vid en temperatur af 100° C. och bringar denna
i en med vattengas mättad athmosphaer. Denna kan vinnas
sålunda, att man sätter en liten skål, som innehåller den jord
hvilken i detta hänseende skall undersökas, i ett större fat med
vatten och ställer deröfver en glasklocka. Då tillökningen af
jordens vigt blifvit konstant, tillkännagifver den funna
tillökningen af vigten den qvantitet vatten, som blifvit
hygro-skopiskt bundet.
Schiibler har undersökt olika jordarters förmåga att
upptaga vattendunst i en dermed mättad athmosphaer af 15 —
18° C. temperatur under bestämd tid. Vid dessa experiment
voro 5 gramm jord utbredda på en yta af 360 qvadrat
centimeter. Sålunda fann han att 100 vigtsdelar jord absorberade
vattendunst enligt följande tabell:
12 timmar. 24 timmar. 38 timmar. 72 timmar.
qvarzsand 0 0 0 0
kalksand 0.3 0,3 0,3 0,3
gips 0,1 0,1 0,1 0,1
mager lera 2,1 2,6 2,8 2,8
fet lera 2,5 3,0 3,4 3,5
lermylla 3,o 3,6 4,0 4,1
ren lerjord 3,7 4,1 4,8 4,9
kolsyrad kalk, pulv.. . 2,6 3,1 3,5 3,5
humus 8,0 9,5 11,0 12,0
trädgårdsjord 3,5 4,5 5,0 5,2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
