Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvantitet rent vatten och en lika qvantitet af en
koksaltlösning anbringas på en afdunstande yta, det ställe, der
saltlösningen var belägen, ännu är fuktigt lång tid sedan den
närbelägna vattendroppen fullständigt afdunstat. Detta
förklaras, enligt livad vi anmärkt i inledningen, genom salt- och
vattenmolekylernas inbördes attraktion till hvarandra. Samma
förhållande äger äfven rum i jorden, hvaraf man kan draga
det resultat: att en jord, som i sitt vatten innehåller en mängd,
upplösta ämnen, i samma förhållande långsamt torkar, och att
således en jord,, som, till skada för vegetationen, torkar för
hastigt, kan i detta afseende förändras genom tillsats af i
vatten lösliga ämnen såsom salter 111. m. Detta
öfverens-stämmer äfven fullständigt med erfarenheten, som visar att
en jord som innehåller riklig mängd växtnärande ämnen, i
samma förhållande längre bibehåller sin fuktighet, än sådan
jord der ett motsatt förhållande äger rum.
Slutligen må ännu ett ganska anmärkningsvärd!
förhållande härvid omnämnas. Schönbein har gjort den för
jordbruket vigtiga upptäckt: att i hvarje fall, då vatten
afdunstar från en yta, af hvilken beskaffenhet den ock må vara,
saltpetersyrlig ammoniak bildas. Han tänker sig förhållandet
sålunda, att 3 aeqvivalenter vatten (här vattendunst)
sönderdelas i 3 aeqvivalenter väte och lika många aeqvivalenter
syre. De 3 aeqvivalenterna väte förena sig med 1 aeqvivalent
qväfve från den athmosphaeriska luften (N IL,) och 3
aeqvivalenter syre med en aeqvivalent nf luftens qväfve till
salpe-tersyrlighet (N 03). Då nu ännu 1 aeqvivalent vatten (II O)
inträder i föreningen, bildas N II4 O N 03 = (N II3 N ()3, II O)
d. ä. salp eter syrlig ammonium oxid eller salpetersyrlig
ammoniak. Förklaringen af detta intressanta pliaenomen må nu
vara riktig eller icke, så står dock det faktum fast, att
salpetersyrlig ammoniak bildas på hvarje yta, hvarest afdunst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
