Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock må förekomma, ickekapillära ocli kapillära, hvarest de
attraheras och kondenseras af jordpartiklarnes ytor, och
sålunda af dessa absorberas. Vid sådant förhållande är det
klart, att olika jords absorptionsförmåga står i ett direkt
förhållande till storleken af den yta dessa partiklar erbjuda,
äfvensom att denna yta bestämmes af de konstituerande
par-tiklarnes finhet och jordens porositet.
Det är en fysisk lag att, då gaser absorberas af en
porös kropp, värme blir fritt, hvar af följden är den, att kroppen
blir uppvärmd*). Vi påminna här om det bekanta faktum,
att om fint pulver af trädkol sättes i beröring med syrgas,
absorberas denna af pulvret, så att detsamma härigenom
råkar i glödningstillstånd, då kolet oxideras till kolsyra. Är
trädkolet mindre fint pulveriseradt, uppvärmes pulvret endast,
utan att råka i glödning.
Samma förhållande äger rum i jorden. Af stort intresse
är ett enkelt experiment af v. Bobo, hvilken insatte jord,
som blifvit pulveriserad och torkad vid 100° C. temperatur,
så att den icke mera innehöll något hygroskopiskt bundet
vatten, i en säck och bragte denna i beröring med fuktig
luft. Han erfor dervid, att jordens temperatur steg från 7°
till 100 under den tid densamma absorberade vattendunst.
Häraf kan man således draga det praktiska resultat, att
gas-absorption är för jorden en vigtig källa till värme.
Den absorberande kroppens temperatur är af
väsendt-ligt inflytande på dess absorption af gaser. Om en porös
kropp, som absorberat gaser, upphettas, så afvika gaserna
från densamma. Vi förbigå den närmare utredningen af de
förhållanden, som äga rum vid denna ytattraktion, och an-
*) llär äger någongång äfven en kemisk förening rum; ty ofta
framträda fysiska och kemiska krafter liktidigt verksamma, så att de icke kunna
särskiljas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
