Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dt et äfven hänyenom är en källa för åkerjordens höyre
uppvärmning. Lägges härtill mullkropparnes egenskap, att minska
lerjordens plastiska egenskap, sålunda möjliggöra
växtrötter-nas lättare framträngande i den odlade jorden, att kolsyran
är det allmännaste och vigtigaste lösningsmedlet för de
växt-närande ämnen jorden innehåller, inser man lätt, att närvaro
af riklig qvantitet humus gifver den odlade jorden ett
framstående värde; att således användandet af kompost, i hvilken
dyjord förekommer till största qvantitet, för åkerjord, som
består af mer eller mindre styf lera, är fullkomligt rationellt.
Värmens förhållande till den odlade jorden.
Jorden erhåller sin värme från tvenne källor: 1) den
kemiska verksamheten i jordens beståndsdelar och 2)
solljusets inflytande.
Då vi i denna afhandling föresatt oss att afhandla
åkerjordens fysiska egenskaper, i afsigt att afhandla den kemiska
verksamheten i en senare del, inskränka vi oss i afseende å den
förstnämnda källan för jordens värme till att meddela en
beräkning af den värme som utvecklas i jorden genom
mullkropparnes sönderdelning, sådan den blifvit framställd af
Schumacher*). S. antager i en Preussisk Morgen jord plöjd
till 1 fots djup 2 millioner skålpund jord, som innehåller 5 %
humus, således 100,000 skålpund. Enligt de Saussure
oxideras årligen 8’/3 %» men Schumacher antager att 10 %
humus sönderdelas till kolsyra och vatten **). Då nu humus
beräknas innehålla 50 % rent kol, förbrännas årligen i en
*) Die Physik in ihrer Anwendung auf Agricultur und
Tflanzen-physiologie. Berlin 1864. I. pag. 240.
**) Klart är, att denna fördelning i olika jord är underkastad
betydligare variationer, beroende på den större eller mindre lätthet, med hvilken
den athrnosphaeriska luften kan intränga i jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
