Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket inträffar på en tid då frösättningen begynnt, och
safternas cirkulation i växten är mindre liflig än före
blomningen. Häraf kan man draga det praktiska resultat, att
rågskörden i kärrjord i Finland är ganska osäker, och att en
jordbrukare i sin kalkyl aldrig bör med säkerhet påräkna
skörd af råg från sådan jord, således icke, genom att
förflytta hela sin rågsådd från bolåker till ny jord, spela ett
hasardspel. Härvid anser jag mig dock böra anmärka, att
åtskilliga lokala förhållanden, såsom skärgården, närheten af
ett vattenfall m. m., kunna förminska den risk, som är
förenad med rågodling på sådan jord, som vi antagit. Det
synes mig dock ganska sannolikt, att detta förhållande
gestaltar sig fördelaktigare i norra än i södra Finland, emedan
den tid solen derstädes verkar på jorden är så betydligt
längre än i södra Finland, och natten i samma förhållande
kort, hvaraf följden är den, att jordens värme icke hinner
utstråla till sådan grad, som i södra delarne af landet. Man
har grundad anledning till detta antagande, då man besinnar
att frosten i de flesta fall inträffar kort före solens uppgång,
hvaraf man kan finna, att en viss tid erfordras förrän
värmens utstrålning uppnått den grad, att jordens temperatur
sjunker till 0°.
Af livad jag anfört 0111 det inflytande värmens
utstrålande från jorden utöfvar på dess temperatur, och i
sammanhang dermed på den påräknade sädesskörden, följer klart,
att det för den praktiske jordbrukaren är af största vigt att
känna de förhållanden som förhindra eller minska värmens
utstrålande från jorden. Jag har ofvanföre anmärkt, att
värmens utstrålning från den varmare jordytan beror på den
tysiska lagen, att jordens högre och luftens lägre värme sträfva
efter jemnvigt. Denna utstrålning har således sin grund i den
direkta vexelverkan mellan verldsrymden och jorden. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
