Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi hafva anmärkt, att luften dock upptager en ringa del af
solstrålarnes värme, att dessa således ju längre väg de
passera genom luften, förlora mera af sin värme. Häraf följer
således, att en högre belägen jord starkare uppvärmes af
solstrålarne. Men det luftlager, som hvilar öfver denna,
uppvärmes äfven i samma förhållande genom utstrålning från
jorden, och af skäl som blifvit anförda, afgår från jorden en
större värmeqvantitet från ett lägre beläget land. Om dagen,
så länge solen verkar, kan jordens temperatur under den
varma årstiden vara lika med den i ett lågland, men
utstrålningen af värme om natten är i ett högland betydligt
starkare, med en starkare afkylning af jorden såsom följd. I ett
högland omvexlar jordens och luftens temperatur under olika
tider af dygnet och året i betydligt högre grad än i ett
lågland. Genom direkt mätning af temperaturen har det blifvit
bekräftadt, att luftens temperatur aftager i samma förhållande
som den höjd, till hvilken man uppstiger i vertikal riktning. Så
fann Gay Lussac, då han år 1804 uppsteg i en luftballon
21,000 fot, temperaturen vara — 7,6° It. då temperaturen på
jorden var -f- 24,8° R. Barral och Bixio, hvilka den 27 Juli
1850 uppstego i en ballon, observerade temperaturen*) och
funno den vid:
Vid sådant förhållande är det klart, att det vid en viss
höjd skall inträffa, att temperaturen är så låg, att vattnet
*) Schumacher 1. c. pag. 286.
2,300 fots höjd vara
6,000 „ „ „
11,250 „ „
15,360 „ „ „
18,990 „ „ „ — 10,5
19,530 „ „ „ - 35,o
21,060 „ „ „ — 39,0
n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
