Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rören, och finner sålunda genom dessa ett konstgjordt utlopp
från jorden. Vattnet intränger härvid i rören genom
fognin-garne, emellan de särskilda rören. Att jorden härigenom
befrias från det vatten, som besvärar densamma, kan det icke
falla någon in att betvifla, likasom det är klart, att jordens
vattenspegel sänkes till det djup, på hvilket rören blifvit
nedlagda i jorden. Häraf följer äfven lika klart, att ju flere de
nedlagda rören äro, så mycket flere fogningar förekomma
äfven, och desto mera vatten kan äfven genom desamma in-
v.
tränga i rören. De rör, som vanligen användas för detta
ändamål, torde vara omkring en fot långa. För vattnets
inträngande i rören, från jorden på sidorna om dessa, är det
hydrostatiska trycket ett befordrande moment, så att ju högre
detta är, desto hastigare flyter äfven vattnet till rören, och
genom dessa till utloppet. Är nu den jord, i hvilken
drän-rören blifvit nedlagda, af sådan beskaffenhet, att den lätt låter
vattnet flyta igenom, befordras äfven vattnets aflopp i samma
förhållande med det resultat, att jorden på kortare tid
befrias från det öfvermått af vatten, som besvärar densamma.
Är deremot den jord som dräneras seg och mer eller mindre
plastisk, är det en hos denna utmärkande egenskap, att
kapillarrummen äro mer eller mindre slutna, så att vattnet
ganska långsamt eller alldeles icke flyter till dränrören. Den
plastiska egenskapen hos sådan jord är orsaken härtill.
Genom de nedlagda dränrören har likväl genom konst ett med
luft uppfylldt rum tillkommit i jorden, hvaraf följden är den,
att det kapillariskt bundna vattnet afdunstar i rören, och i
fall af temperaturvexling kondenseras till vatten. Häraf
följer, att äfven sådan jord torkar, ehuru det sker långsamt,
samt att den intager en mindre volym, sprickor och remnor
bilda sig, som tillåta vattnet att lättare och till större
qvantitet genomtränga. Men vid stark nederbörd, som fortfar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
