- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Sjuttonde Häftet /
319

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

salter, som kunna i denna form till stor skada för
vegetationen upptagas af de odlade växterna. Genom den yttre
luftens inflytande syrsattes oxidulen till oxid, hvilken bildar
i vatten icke lösliga salter, som således icke kunna upptagas
af de odlade växterna, och sålunda utöfva ett skadligt
inflytande på vegetationen. Att likväl för detta ändamål
drä-nera, torde icke kunna antagas såsom förenligt med
jordbrukarens intresse, då såsom väl bekant intet af de bos oss
odlade sädesslagen utsträcker sina rötter till alfven, och
desamma således icke kunna besväras af den här förekommande
jernoxidulen, om den icke kapillariskt kan uppstiga till
matjordslagret.

Svaret på den fråga vi uppställt blifver således: att
åkerjordens dränering, i händelse matjordslagret hvilar på en
likartad plastisk leralf, är irrationell, men att denna
operation, då alfven innehåller ett icke genomsläppande lager på

kunna neka oss nöjet, att citera hvad förf. anför i slutet af sin afhandling.
„IIuru outtömliga de förråder af jern än må anses vara, som bergmassorna
sluta i sitt inre, outtömliga i detta ords stränga bemärkelse äro de
sannolikt icke. Jernets användning tilltager med hvarje sekel, med hvarje år: vi
bygga nu af jern våra vägar och fartyg, våra efterkommande skola finna sin
uträkning vid att hafva sina bostäder af jern och att låta denna metall i
otaliga fall inträda i bruk i stället för sten och träd. Det kommer en dag,
då jerngrufvorna äro uttömda. Men det jern, som blifvit förbrukadt, har
dock icke kunnat komina bort från jorden. Det finnes der qvar, ehuru
såsom stoft kringströdt i de lösa jordlagren. Der förvandlas det, genom
upptagande af syre och vatten, till rost och ockra; det råkar ut för
förmultnande växtämnen, hvilka omsätta det till jerncarbonat, i hvilken form det
föres till sjöar och källor, för att gifva upphof åt sjömalm. Sålunda kan
det hända, att sjömalmerna i en afiägsen framtid komma att hafva for
jern-tillverkningen cn större betydelse än de för närvarande äga. Så se vi äfven
på jernets och dess malmers historie, huru det, som i naturen förstöres, lefver
upp i andra former igen“. Hvilket skönt kretslopp äfven här!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:43:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/17/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free