Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
liigna är 12,5 d. t. vid upptill och 9 d. t. djup, den dernäst
12,5 d. t. vid och 11 d. t. djup; den tredje i ordningen är
störst, näml. 19 d. t. vid och 17,5 d. t. djup, den tjerde
och sydligast liggande är deremot något mindre än den
första; alla äro de nästan fullkomligt cirkelrunda. Berget
består af småkornig röd granit.
Dessa sistnämda å Kittelberget äfvensom
ursvarfnin-garna i berghympeln invid Kaijola skulle utan tvifvel lemna
underlag för hvarjehanda introssanta betraktelser oni
jättegrytors uppkomst, derest de gjordes till föremål för
detaljerade undersökningar, sådana som prof. Estlander *) anställt
ä Villingö nära Helsingfors. Min allmänna uppgift då jag
besökte nämda ställen tillät mig väl ej att egna någon
mera speciel uppmärksamhet åt dessa företeelser; men
högeligen tvifvelaktigt förefaller det mig visserligen dock, att
blotta vattnet kunnat en så kraftig verkan åstadkomma,
äfven om man kunde förutsätta att underlaget af en glacier
någonsin vore fritt från sand och stengrus, som eljes med
nödvändighet måste deltaga i det genom isklyftorna
nedstörtande eller under glacieren strömmande vattnets vorksamhet.
Slutligen vill jag här tillägga en iakttagelse, hvilken
torde böra hänföras till samma grupp som de nyss anförda.
1 en låg kalkstcnshäll invid östra stranden af Aurlaks
Qär-(1°n, vester om Lojo kyrkoby, äfvensom i en likadan häll vid
Vestra strandon å sydvestra udden, Ruosnicmi, af Lojo storö
fanns (1865) ett stort antal tätt invid hvarandra belägna,
Sl,’å halfsferiska fördjupningar af 2 till 5 d. tums vidd och
d.)uP. Dessa miniatyrjättegrytor hafva antagligen ej
uppkom-mit på annat sätt, än att stenar af någon hårdare bergart
*) J. A. Estlander: Om isvattnets inverkan pà berggrunden
uu-’ler gl&cialperioden (Acta Societ. Scient. Fennicæ. Tom. X.
Helsingfors, 1875).
_ G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
