Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
basiska natur måste bildat det undre lagret och sålunda,
sednare utbrutit än granitporfyren, såsom fallet i allmänhet är
med tvenne i nära relation till hvarandra stående
bergbildningar af olika kemiska karakter (se Zirkel, Lehr b d. Petrogr.
I p. 474).
Att för öfrigt terrängen rundtomkring den nordliga
ändan af Längelmävesi utgöres af en helt annam (nyare)
geologisk bildning än den i trakten omkring den sydliga delen,
utvisas redan af de orografbka förhållandena. Den förra är
nemligen ganska kuperad: höga berg omvexla ständigt med
trånga dälder, under det att den sydliga hälften är
jemförelsevis mera flack.
I mineralogiskt hänseende öfverensstämma de
ifrågavarande bergarterna deruti, att de hvardera innehålla såväl
orthoklas som oligoklas, dock i olika proportionel-, så att
hos granitporfyren den förra, bos syenitgraniten åter den
sednare beståndsdelen är den öfvervägande. De tvenne
fält-spatsarterna äro vanligen utbildade såsom tvillingar enligt
Carlsbaderlagen, samt åtskiljas lätt dels genom oligoklasens
karakteristiska tvillingsstreckning, dels genom dess
färglös-het, då deremot ortlioklasen mestadels har en brunaktigt röd
färg. Denna färg hos ortlioklasen äfvensom den porfyrartade
strukturen påminna mycket om rapakivi, hvari granitporfyren
i sjelfva verket öfvergår: vid Wilkkilä invid Läiigelmävesi’s
nordliga ända finner man nemligen en karakteristisk
rapakivi med orthoklas-kri ställer omgifna af oligoklas. Häraf
synes, att den under namn af rapakivi bekanta graniten utgör
en integrerande del af granitporfyrformationen. Enligt
West-lings undersökningar (se Holmberg 1. c. p. 120) sträcker sig
en rapakivi-region frän Länkipohja i nordvestlig riktning ända
Kuortane samt vesterut öfver Keuru, Jämsä och Laukkas.
Ja ännu i Rautalampi (1. c. p. 211) och Suonenjoki (1. c. p.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
