Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
gör ett undantag från det vanliga förhållandet, att granaten
i skifferbergarter är utbildad i rhombdodekaëderform. I
trakten af Isolöytenejärvi förekomma staurolit-tvillingar uti
skiffern äfvensom ganska stora, ehuru otydligt utbildade
kristaller af andalusit.
På åtskilliga ställen är skiffcrformationen genoindragen
af lagergångar utaf en gråaktig fältspatsporfyr, vanligen
streckad, stundom t. o. m. skiffrig, och då antagande likhet med
gneis; icke sällan är den hornblendehaltig (dioritartad) och
granatförande. Att dessa gångbildningar verkligen äro af
eruptiv natur trots deras tydliga parallelstruktur,
ådagalägges dels deraf, att de delvis genomskära släkterna under en
större öller mindre vinkel, dels äfven utskicka apofyser i dessa.
Att de åter härstamma från de stora granitporfyr- och
syenit-granit-aflagringama finner man lätt vid betraktandet af
deras petrografiska beskaffenhet: de äro intet annat än finkorniga
och skiffriga strukturinodifikationer af dessa bergarter, hvilka
modifikationer härröra af den hastigare afkylningen utaf den
eruptiva massan och det tryck densamma härvid varit
underkastad, hvarigenom glimmerhladeii och hornblendenålarna
antagit ett med gångens väggar parallelt läge.
Hvad slutligen beträffar sjelfva lagringsformen hos det
mägtiga skiktsystemet i sin helhet, så är det sannolikast, att
detsamma ursprungligen bildat en bassinforniig inlagring i
gneisen, samt vid poi fyrens eruption blifvit upprest och
sammanpressadt, såsom i profilen (fig. 1) antydes. Härvid har
naturligtvis ett betydligt mottryck utöfvats mot den sednare,
hvilket förklarar dess skiffriga struktur.
Skiffringsriktnin-gen hos porfyren är nemligen i det närmaste
öfverensstämmande med skifferskikternas strykning, hvilken i
profilsträckningen bibehåller sig temligen konstant i ü-V-lig riktning.
Vester om denna Förändrar den sig dock: så t. ex. är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
