Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
sluttande möt söder, hvilket härrör af skiktemas stupning
mot N (i medeltal 00"). Dessa bestå af omvexlande
glirn-mcrgneis och mindre tydligt skiifrig hornblendëgneis, hvilken
sistnämnda till en del måsto betraktas såsom eruptiv: den
är ofta porfyrartad, i det att i den mörka grundmassan små
fältspatskristaller äro afskilda, och får då likhet med den i
Längelmäki skifferformation inbrytande hornblendehaltiga
porfyren. Dessutom genombrytas skiktcrna såväl på tvären
som på längden af hvit pegmatit.
Denna sålunda sammansatta gneis- eller skifferbildning
begränsas i söder af en syenitartad granit, som uppträder
mellan Torro och Letku, och till hvilken ansluter sig den
under namn af „Salmistosten" bekanta, gabbroartade
bergarten (se Holmberg 1. c. p. 142). Norrut vidtager vid
Koi-visto en granitporfyr, som fortsattes till Kivijärvi. Emellan
denna sednare och Nuottajärvi är åter gneis dels med dels
utan hornblände och i allmänhet af analog beskaffenhet med
don i Tammela.. Denna gneis innesluter vid den förstnämnda
sjön lager af kalksten, förorenad af fältspat, qvarz, glimmer,
pyroxen samt något zinkblende och blyglans. Vid södra
stranden at’ Nuottajärvi inbryter i gneisen skiffrig nraHtpOtfyr
såsom smärre stockformiga massor, och norr om denna sjö
vidtager slutligen en mäktig aflagring af syenitgranit, icke
sällan tydligt skiffrig i samma riktning som gneisen söderut.
Denn a syenitgranit sträcker sig i öster till Kiisikkala och
kan vesterut förföljas ända till gränsen mellan Tavastehus
och Åbo lan, d. ä. öfver en sträcka af ungefär 3 mil.
Huruvida nu denna formation hör till gneis- eller
skif-ferformationen eller måhända bildar en sjelfständig mellan
dessa, stående, öfvergångsbildning måste lemnas åt framtida
undersökningar att afgöra. Tar maii emedlertid i
betraktande, att skikternas strykning är riktad emot den stora gra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
