Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
ur den embetsberättelse 1 ’)i hvari T. Dahll redogör för sina
år 1867 utförda undersökningar.
Efter att don 23 Maj hafva anländt till Alten och
derifrån hafva rest öfver till Karasjok, kunde jag, berättar förf.,
efter få dagar börja med undersökningarna. Det viste sig
snart att all sand i dalgången är guldförande, men i så ringa
grad, att det ej kan tillgodogöras: guldet observeras
knappast vid vaskning på spade. Deremot träffas jämförelsevis
mera guld i ett lager af små rullstenar, bland hvilka man
isynnerhet finner några, som bestå af hvit qvarz, röd granit
oeh linser af grafit. Dessa tyckas förekomma temligen
konstant i den nedre delen af Karasjokdalen och ligga litet
öfver elfvens medelstånd i en mägtighet af 2" till 4’.
Karasjok flyter 2 à 3 mil genom en sandslätt, som är ’/4 mil
bred, och bildar S-formiga böjningar liksom alla elfvar,
hvilka med svagt fall flyta genom löst material. Sålunda
finnas der på denna sträckning 25 näs eller uddar, vid
hvilkas spetsar guldet lättast träffas, emedan det öfverliggando
sandlagret der blifvit bortvaskadt. —–Sedan jag
orienterat mig fullkomligt rörande guldförekomsten i det nedre
af Karasjokdalen, begynte jag undersöka vidare kretsar. Jag
bereste först Anarjok, som är guldförande med smärre
afbrott ända från Karasjoks mynning upp till ett litet stycke
ofvanom sin förening med Skietsehemjok, hvarefter den till
7 à 8 mils sträckning flyter på norsk grund. Nedro delen
af densamma liknar i alla hänseenden Karasjok: höga
bankar af fin sand på hvardera sidan af den S-formigt flytande
elfven och ett gröfre gruslager litet ofvanom
medelvattenståndet, mer och mindre guldförande. Från Buddasguoikka
") Tellef Dabll: Om guldet i Finmarken og Stenkulet i Lofoten
Christiania „.Morgonbladet" N:o ’253 för don 13 Septemb. 1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
