- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tjugondeförsta Häftet /
148

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

och längs Tankajoki har jag funnit fast klyft först vidpass
2 mil ofvanom mynningon och då åter hornblendeskiffer.
Granulitfältets gränslinie söder om Ivalo torde således i
sydostlig riktning sträcka sig från trakten nedanom Repojoensuu
till närheten af Kiviojas mynne och vidare till trakten söder om
Ahonpäävaara. — På dess östra sida hafva vi nordligast att
söka en gränspunkt omkring 1 mil vesterom Utsjoki.
Derifrån går gränslinien söderut sannolikt till trakten kring
Enare kyrka och öfver holmarne i sydvestra delen af
Inari-sjö, emedan spår af Utsjokidalens gneisfält ännu uppsticka
ur de vidsträckta grusfälten närmast söder om Syysjärvi
(Zautschisjäyri); österom Enare kyrka har jag observerat
granit, hvars utbredning jag likväl icke närmare undersökt.
IIos forstmästaren F. J. F. Silén uti Enare såg jag dock
stuffer af nästan typisk granulit tagna från holmén Ukko,
som ligger i Inari sjö omtreut 1l/.1 mil östorom Enare kyrka;
likväl finnes derstädes också granit enligt meddelanden af
bergsproboraren, magister K. A. Moberg.

Likasom olika åsigter yppat sig vid frågan om de i
södra och mellersta Europa förekommande
granulitformatio-ncrnas och enkannerligen om den sachsiska granulitens natur
och uppkomstsätt, så kunna möjligen ock meningarne blifva
delade i afseende å den lappska granulitformationens genesis,
sedan detta område framdeles blifvit noggranare och i detalj
undersökt och studoradt. En anledning till denna förmodan
finner jag redan deri, att bergmästaren Dahll31), då ban
framlägger resultaten af sina undersökningar i Norska
Finmarken och skildrar sitt besök å Kultala år 1870, uppgifver
att den rådande bergarten längs Porttikoski, der guldvaske-

") T. Dahll: lndberctning till Dept. for det Indre om
Undersö-gelser ang. Gnldforekomster i Finmarken i 1870. Christiania
„Morgen-bladet" N:o 111 A. för den 23 April 1871.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:44:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/21/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free