Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»185
Oin de lösa jordlagren och guldets forckomst.
Alla elfdalar i Finska Lappmarken fyllas af mägtiga
sand och grusaflagringar, hvilkas utbredning naturligen
betingas af däldernas vidd. På sina ställen närma sig
nämligen de omgifvande bergshöjderna intill flodbäddarne eller t.
o. m. stupa tvärbrant ner vid elfvarnas stränder; på andra
punkter och oftast ligga bergkullarne på mer och mindre
betydligt afstånd från flodstränderna och uppstiga då stundom
brant men vanligen i vidsträckta sluttningar. Öfverallt äro
dessa sluttningar betäckta med grus, likasom äfven en
tunnare grusskorpa utbreder sig öfver de afrundade platåer, i
hvilka tjällhöjdskupperna öfverst uppskjuta; blott på
bråd-branter eller på berghymplarncs spetsigare toppar ser man
den fasta berggrunden träda i dagen, äfvensom förnämligast
längs sjöarnes och elfvarnas stränder. Den storartade
sön-dergrusning bergskorpan undergår är i främsta rummet en
följd af de fuktighets- och temperaturvexlingar, som här ega
rum i långt större grad än i sydligare delar af vårt land;
vi kunna lätt tänka oss följden af, att värmegraden, såsom
jag observerat äfven under den varmaste årstiden derstädes,
på dygnet kan vexla mellan + 15" à 2»» C. och — 1° à 3" C.
Det sålunda lösspjolkta och söndersmulade gruset nedföres
till dälderna at’ talrika fjällbäckar, som isynnerhet under
vårfloden störta sig våldsamt utför bergsbranterna, hvarvid
bergytan på sina ställen åter blottas och ånyo prisgifves åt
at-mosferiliernas eroderande inverkan. Sålunda har under tidernas
lopp fortgått ett nivolleringsarbete, som möjligen kunde anses
förklara de föroliggande grusmassornas uppkomst, ihändelse
deras beskaffenhet äfvensom andra företeelser icke skulle
tyda på att största delen af dem tillkommit under förhållanden,
som visserligen icke numera här ega rum, men om hvilkas till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
