Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»197
belägne orter, nedsläpade stundom 16 à 20 mil i rät linia
från deras hemort. — — Flere sandåsar äga en
omisskännelig rapport till dalbildningen. — — Andra åsryggar löpa
öfver fullkomliga slätter. — — De fleste taga sin början
inom bergiga orter och fortsätta ned åt slätterna, men inga
betydliga träffas djupare in i bergsträckningar. — — Deras
tillvarelse förr än strömmar nedskurit sina nuvarande
flodbäddar, bevises deraf, att desse ofta tvärt afskära åsarne;
stundom äro delar af åsen bortsköljda, och detta måste
isynnerhet blifva händelsen med dem, hvilka styckevis
genomlöpa sjöar, der de då formera holmar i åssträckningens
direktion. — — — Hvad sättet för åsarnes bildning angår,
synes det kunna olika förklaras. De åsar, som åtfölja
strömdalar inom bergiga orter, likasom en del på slättlandet,
böra sannolikt tillskrifvas verkan af från norden under
■Diluvial-epokeii nedstörtande strömdrag, medförande sand
och Rnllstenr. Desse hafva då i början helt och hållet
uppfyllt dalen och i sin strömfåra afsatt åsryggame; men då
vattentilloppet minskades, och i anseende till bottens
förhöjningar, på någre ställen hindrades i sin raka fart,
genomskars den nybildade åsen, för att på lägre punkter lemna
fritt aflopp. Också finner man ofta jemte åsarnes sidor
ännu qvarstående smärre vattensamlingar, mossar, kärr och
sumpig mark, såsom lemningar af den fordna vattenmassan.
Andra åsar äter kunna vara af hafssvallet och vågorna
uppkastade under den tid, då landet begynte uppstiga öfver
vattent/tan, och äro snarare att anse såsom bankar. Detta
senare uppkomstsätt tillhör, utom kanske någre på slätterna,
isynnerhet den sandås, som på vestra sidan följer högsta
branten af Öland, eller den der så kallade Landborgen.
Äfvenså räknas härtill de ryggar eller åsformiga stenvallar,
hvilka hopvräkta af nästan endast rullsten, följa vägen från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
