Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’J9
tid understöddes t. o. m. af den store Berzelius, numera kan
tillerkännas blott ett historiskt värde, såsom ett på
omfattande undersökningar grundadt försök att sammanfatta en
mängd olika företeelser under en enda allmän synpunkt.
Likväl kan man icke frånkänna Sefströms arbeten den stora
förtjensten, att hafva gifvit uppslag till och väckt ett allmänt
intresse för likartade iakttagelsers anställande öfver allt inom
den Skandinaviska Norden, hvarigenom småningom vunnits
en utredniug af förhållandena, som med nödvändighet
tränger till ett helt annat åskådningssätt i afseende å en mängd
hithörande företeelser.
Första ideen härtill utgick dock från ett annat håll.
Iledan i början af detta århundrade bada nämligen
Play-fairr,lt) framhållit hvilken delaktighet man måste tillskrifva
glaciererna i Schweiz vid flyttblockstransporten äfven för
områden, der glacierer numera icke förefinnas, och do af
Ve-netz (1821) och isynnerhet af de Charpentier (1835) anställda
undersökningarne ledde till fullkomlig visshet om en
fordom-tiina långt större utbredning och verksamhet af glacierer
derstädes. Kunskapen härom utvidgades sedermora i väsentlig
mon af Agassiz (1840), som jämte de Charpentier försökte
att tillämpa de vunna resultaten i den mest vidsträckta skala
på områden, bland dem äfven norra Europa, der likartade
företeelser tycktes hafva egt rum i tiden med mycket större
omfattniug. Den sålunda af bristande kännedom om
förhållandena i Norden i många hänseenden till öfverdrifter
utvecklade glacialteorien gaf dorföre anledning till skarpa och
**) Se härom Th. Kjerulf: Oin prot’. J. Esmarks stilling till
gla-cial-teoricrna (Universitetsprogram for förste halvår 1870, sid. 5. o. ff.
~ Kristiania 1S71) och O. Torell: 1’ndersökuingar öfver istiden. I.
(öfvers. af \ et. Akad. Förhundl. 1872 N:o 10. sid. 26. - Stockholm, 1873).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
