Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24fi
vägande stundom nästan uteslutande beståndsdelen, finner
man t. ex. vid Kurenranta lagerstockar bestående nästan belt
och hållet af den hypersthenartade beståndsdelen.
Denna intressanta bergart visar sig ännu vid vägen
mellan Jaakimvaara kyrkoby och Sordavala, på några ställen
t. ex. 3 verst från dou förstnämnda uppskjutande mellan
gneisgranit företrädesvis faltspatsförande samt 7 verst
derifrån i form af hyperstheufols. Den påminner i allmänhet
något om bergarten på Walamo och innehåller likasom denna
små gulgröna korn (olivin) samt långa, fina kristallnålar
(apatit). Också är det ganska sannolikt, att de i sjelfva
verket höra till en och samma formation, som å ena sidan
ansluter sig till gröusteii och syenit vid Ihalais i Lauritsala,
hvilket äfven antydes genom arten af dess fältspat, å andra
sidan till hyperiten i Satakunda genom sin hypersthenartade
beståndsdel.
Under färden mellan Jaakimvaara och Sordavala är
man f. ö. i tillfälle att konstatera den bestämda åtskilnaden
i geologiskt hänseende mellan gneisen och gneisgraniten trots
deras stora petrografiska likhet. Vid Lahenpohja gästgifveri
kan man tydligt se, huruledes den sednare upplyftat den
förres skikter samt deri inskjutit pegmatitartade gångar, och
några verst derifrån finner man brottstycken af gneis
inbäddade i gneisgranit, hvars massa inträngt i de klyftor, som
uppkommit genom styckenas sönderspjelkning. Den allmänna
riktningen är äfven här NV delvis NNV-lig eller N—S, och
lutningen icke sällan ganska flack: så t. ex. är vid Gordela
strykningen NV-lig lutningen 45" mot NO, samt några, verst
från Otsois strykningen N 30" V och lutningen 40"—20" mot
SV. Denna flacka lutning hos gneisen synes vara mera
allmän i östra än i vestra Finland, och torde kunna ställas i
samband med den relativt mindre utbildningen af gneisgra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
