Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»259
bergsplatå». — I den hornblondehaltiga bergarten finner man
smala långsträckta kristaller af ett svart orthitlikt mineral.
Huruvida den primitiva formationen här är laurentisk
eller huronisk måste lemnas derhän. Deremot hör väl den några
mil SO om Tuovilanlaks, vid Kasurila, förekommande
skifferbildningen till den huroniska, om icke möjligen den
tako-niska formationen. Enl. den af Thoreld upprättade
öfver-sigtskartan (1. c.) af Maaninga kapell förekommer här
qvar-zit och täljsten jemte gneis och gråvit. Till dessa kan ännu
läggas phyllitskiffer (lerglimmerskiffer) starkt svafvelkishaltig
och derföre på ytan vanligen brunfärgad, samt stundom
äfven något grafithaltig. Denna förekommer i nordliga delen
af skifferterrängen tillsammans med qvarzitskiffer, dock
afskild derifrån genom en däld, och har likasom den ONO-lig
strykning, men motsatt lutning, i det dess skiktcr stupa stelt
mot SSO. Qvarziten är tydligt kornig eller sandstcnsartad
och trots dess ringa glimmcrhalt i allmänhet tydligt skiffrig
(qvarzitskiffer) samt till färgen grå eller hvit eller och stundom
genom inmängd fältspat rödaktig eller t. o. m. grönaktig
ge-»om inblandad amfibol samt innesluter äfven delvis grafit.
Genom vexellägring af dessa artförändringar uppstår en
tydlig skiktning. Qvarzitskikterna stödja sig mot ett granitberg,
omkring hvilket de böja sig, så att de vid Kasurila
gästgif-veri stryka i N 60° V. Denna granit, hvars eruption
således förorsakat qvarzitskikternas uppresning, är på spetsen
af berget tydligt massformig, men blir nära gränsen till
qvarnen skiffrig samt gneisartad, vare sig t. f. af trycket eller
ook genom inneslutande af i gneis förvandlade
qvarzitlager-fragmenter. På sina ställen är den mera finkornig och
por-urartad genom afsöndring af små fältspatskristaller, och får
då en viss likhet med felsitporfyrn från T/ängelmäki, och har
alve" likasom denna blifvit förblandad med gneis {V. J. Wiik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
