Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24fi
Den intressantaste och vigtigaste men ock den mest
svårlösta företeelsen i de posttertiära formationernas geologi
är åshildningen. De mångfaldiga hypotheser, som blifvit
uppstälda beträffande den, kunna hänföras till tvenne kategorier,
alltefter som de betrakta vattnet ensamt eller vatten och is
tillsammans såsom verkande orsaker. Till den förra
kategorin höra åsigten om åsarnas natur af strandvallar eller
dii-ner (Lyell, A. Erdmann, N. Nordenskiöld) samt den, enligt
hvilken de vore återstoder af en stor, sammanhängande
sandbetäckning (G. v. Helmersen), och till denna sistnämnda
hypothes ansluter sig den af svenske författare (Levin,
Törnebohm, E. Erdmann se Geol. Föreningens i Stockholm Förh.
Bd. I) förfäktade åsigten om att åsarna vore lemningar efter
fordna flodbäddar. Dessa åsigter kunna möjligen
tillerkännas en lokal betydelse, men kunna icke tillfredställande
förklara åshildningen i allmänhet. Enligt dem skulle denna
bildning komma att uteslutande hänföras till det sednare
(postglaciala) skiftet af ifrågavarande period. Men då det
nu genom observationer af bergytonias slipning och reffling,
är fullt konstateradt, att dessa åstadkommits genom en
is-betäckning, så kunde man ifrågasätta huruvida verkligen de
moräner, som af denna inlandsis och dess glacierer
nödvändigtvis måste hafva bildats, skulle spårlöst försvunnit, eller
om icke just dossa utgöra kärnan, den inre stommen till de
sedermera genom vatten i flytande form vidare utbildade
åsarna. Denna åsigt, till hvilken Kjerulf, Paijkull, Krapotkin
in. fi. ansluta sig, måste jag numera betrakta såsom den
sannolikaste, efter det jag nämligen varit i tillfälle att iakttaga
de vid Lågo Maggiore, vid Simplon, Ziiriehersjön m. fi.
ställen i Schweiz hofintliga moränbildningar samt öfvertygat mig
om den analogi, som t. e. d. eger rum mellan dessa, och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
