Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»288
åsarna saknas, der aftaga äfven hufvudåsen betydligt. Man
ser häraf, att sidoåsarna utgjort ett skyddsvärn mot vattnets
eroderande inverkan. Ty att vattnet, som ännu omgifver
denna ås på båda sidor, här mera utöfvat en förstörande än
en uppbyggande verksamhet, det finner inan bland annat af
den omständighet, att åsen i sin öfre del ofta utgöres af
nästan idel större och mindre rullstenar *), i det att gruset
och sanden äro till det mesta bortsvämmade. Också finner
man på sådana ställen (t. ex. på Takaharju), der stranden
brant höjer sig öfver sjön, att denna småningom
undermineras; blott på lägre flackare delar af stranden uppkastas sand
(här och der blandad med magnetjernkom). — Vattnet kan
derföre icko tänkas såsom den ursprungliga orsaken till denna
och liknande åsbildningar; utan måste densamma botraktas
såsom återstoden af en väldig sido- eller medelmoräu, hvars
fortsättning vi hafva att söka i NV, såsom äfven de i denna
trakt ung. från NV—SO strykande refflorna antyda.
Anmärkningsvärd är den terrassformiga afsats, som man
finner här och hvar på hufvudåsons sidor isynnerhet på den
nordliga ändans östra sida. Sådana terrasser har jag äfven
iakttagit i åsen vid Pyhäjärvi i Säkylä socken nämligen på
den mot sjön belägna sidan. De anföras äfven af N. Nor-
*) Sådana rullstenar i åsarnas öfre delar äro ganska vanliga.
Sålunda fann jag dem äfven i åsen vid Lahtis; Kutorga (1. c. p. 298)
omtalar sådana i åsen mellan Helsingfors och Tavastehus, såsom bildande
en bred gördel i öfre delen deraf, och Krapotkin anför i sin „skrifvelse
under en geol. rosa i Finland och Sverige* 1871 p. 15 dylika stenar af
2—10 fots längd i Kangasala åsen. Att dessa icke ditforts genom
vågornas kraft är klart; utan har detta, såsom bland annat Kjerulf visat
(Om den glac. form. i det sydl. Norge, 18(10 p. 14), tydligen skett geiioi»
isblock, som simmade pä diluvialtidens haf och sjöar samt. strandade I"»
äsbankariia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
