Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
terna; i England, Danmark och södra Sverige saknas den
deremot alldeles, liksom äfven på Östersjöns öar.
Hos oss är den utbredd öfver hela landet utom i den
allra nordligaste delen. I alla de inre mer skogsrika delarne
är den allmän, men finnes deremot alls icke på Åländska
öarne. Uti sydvestra kusttrakten anträffas den till temligt
antal, ehuru ej ymnigt (J. J. Mæxm.J, likaledes längs södra
kusten; i Helsingfors trakten får man någon gång se den t.
o. m. i stadens närmaste granskap (Aschan). Längs
vestkusten har arten också betydligt aftagit i trakten af
Björneborg (Grönfeldt), icke heller finnes den ymnigt i Wasatrakten
(jg. förb. tidskr. 1869) eller i Uleåborgs omgifningar (Br,
Nyl.). I Lappmarken går den upp till Kihlanki, några mil
söder om Muonioniska (Sbg & Pn) samt skall enligt en
anteckning af prosten J. Fellman finnas till mindre antal
ännu några mil norr om Enari kyrkoby (69°), i sydvestra
delen af rysk-lappska halfön finnes den längs kusten af
Kan-talaks viken af Hvita hafvet (Shlbg och Mlmbg) samt går
mot norden till 67° 15°, således ej ens fram till Imandras
södra strand (Middendorf). — Hjerpen håller sig alltså inom
området för barrskogen och saknas på de skoglösa
ishafs-kusterna och i största delen af lappska halfön. *)
Hjerpen uti mellersta och södra Europa skiljer sig från
den nordiska derigenom, att färgen på öfre kroppsdelarne
icke är askgrå utan rödbrun eller rostfärgad (L. Brehms
underart sylvestris). Det är oss icke bekant huru långt emot
norr och öster denna form är utbredd; ännu uti
Östersjöprovinserna skall den nordiska förekomma enligt benäget
*) Hos oss uppnår hjerpen sin nordligaste punkt, ty i Norge går
den endast till Nordlanden (Collett). Föga nog torde något afseende
derföre kunna fästas vid den af Heuglin (Journ. f. Ornith. 1871 s. 107)
meddelade försäkran af hr Pedersen, att hjerpen skulle kläcka ännu vid
Wadsö, — i samma nejd som Fuligula Stelleri äfven skulle göra det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
