Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
genom praktfärger, utan enkel och vanligen med hvita
partier, oftast på underlif och bakrygg, hvarigenom några arter
redan på afstånd äro igenkänneliga. De rugga alla tvenne
gånger om året och hafva en mer eller mindre olika drägt
om sommaren och vintern samt såsom ungar. Begge könen
äro lika tecknade.
Äfven dessa tillhöra företrädesvis och häcka uti de
nordligare trakterna af begge kontinenterna*); om vintern
uppehålla cle sig uti dessas sydligare delar och stryka då
ofta vida omkring. De lefva vid stränderna af såväl
rinnande som stillastående vatten eller i sumpiga nejder, mindre
ofta vid hafskusten, hvilken af några arter alldeles icke
besökes; de uppsöka gerna sällskap af egna, men äfven af
andra arter, men förekomma ej under flyttningarne i så stora
skaror, som vissa arter af slägtet Tringa. Deras prydliga
gång, lätta flygt och lifliga åtbörder göra dem till särdeles
angenäma foglar. De äro i allmänhet skygga, utom då deras
bo eller ungar äro stadda i fara, då de blifva mycket
närgångna; stadda i nöd kunna de både simma och dyka med
hela kroppen; äfven eljest hålla de sig till vattendränkta
ställen, der de vada för att söka sin föda. Denna består
såsom hos andra närstående slägten af insekter, maskar och
blötdjur, någongång äfven bär och dylikt. Äggen äro
vanligen 4 till antalet på grå, grön eller ljusbrun botten
fläckade med svartbrunt eller rödbrunt. Ungarna utmärkas
genom sina starkt svullna, nästan klubblika leder på benen;
de vårdas med ömhet af föräldrarne.
Våra hithörande arter kunna fördelas på följande sätt:
*) Gemensamma för begge äro endast få arter; många deremot
uppträda såsom ytterst nära beslägtade former, hvilka med eller utan
skäl ansetts vara till arten åtskilda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
